Jag hatar att jag hatar mig själv.Jag är trött på att vara trött.Den positiva lilla tjejen är borta.Hur ska jag bete min i sociala sammanhang när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band?Ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp.Låt mig inte möta mina tankar som följer mig hem.Det finns ingenting som går upp, allting går ner.